Välj dubbdäck…eller dubbfritt…eller dubb…

Funderingarna snurrar säkert hos många just nu. När det är riktigt halt, typ glansis, ger dubbdäcken en klar fördel enligt VTI:s senaste rapport. En studie från Trafikverket och Vectura 2011 visar på 42% reduktion av dödliga olyckor med dubbdäck jämfört med dubbfritt på is och snö. Varför är det då så svårt att välja? Därför att svaret är komplext.  Så länge det saknas enkla lättolkade riktlinjer kommer vi fortsätta tveka. Tidningarnas tester visar att dubbfria däck nästan matchar dubbdäck på halt underlag. Dubbförbudet förväntas utökas. Vi har ett vägunderlag som varierar kraftigt i vårt avlånga land med olika klimatzoner som ger olika fördelning av underlag. Men även om södra Sverige jämfört med norra har färre dagar med snö och is så finns en faktor som påverkar olycksrisken förutom långvarig halka, väderomslag. Studier visar att olycksrisken är störst den närmaste tiden efter ett väderomslag till halka, därefter minskar risken över tiden.

Inte helt lätt att värdera alla fakta. Så hur göra? Kanske de enkla råden är bra trots sina svagheter….

kör du mest norr om Mälardalen men inte i Göteborg, Stockholm eller Malmö och måste ha bilen i alla väder, välj dubbdäck, annars dubbfritt. Bor du i storstad med dubbförbud, har bil med dubbdäck men utan antisladd bör du skaffa de bästa dubbfria däcken.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

2 kommentarer

Mats Svensson

Hej,
Personligen väljer jag vinterdäck för säkerheten, inte för framkomligheten. Jag bor i Göteborg och behöver absolut inte dubbar för att komma fram.

Däremot har vi tidvis ett mycket lömskt klimat där fuktig luft i kombination med nedkylda vägbanor ger osynlig blixthalka som tar föraren med total överraskning.

Det är inte lätt det här med miljö och säkerhet….

Johan Granlund

”Som vanligt…” förbiser alla experter dubbdäckens betydelse för väggreppet för alla, oavsett vilken typ av däck fordonen har.
Allt som diskuteras är uppmätt skillnad mellan dubbat och odubbat, eftersom ingen kan mäta hur olycksrisken påverkas av dubbdäckens retexturerande effekt på vägbanan.
På däcktillverkarnas avlysta testanläggningar mäts hur stabilitet, styrbarhet och bromsegenskaper påverkas med och utan uppruggning (retexturering) av underlaget. Retexturering från dubbdäcken gör enorm skillnad för fordon med såväl odubbade däck som med dubbdäck. Men detta viktiga faktum ger alltså inte avtryck i vare sig Trafikverkets eller Folksams rent däckjämförande studier.
Även bland de som alls känner till nyttan av retexturering av isiga vägbanor finns en kunskapslucka liknande ”ett svart hål” när det gäller betydelsen av dubbdäckens retexturerande effekt på den bara asfaltytan under vintersäsongen, när det gäller halkolyckor sommartid.
Asfalten poleras slät inte bara av odubbade vinterdäck, utan också sommartid av alla bildäck.
När Vägverket 1997 mätte våtfriktion på de högtrafikerade lederna kring Stockholm konstaterades att MEDEL-värdet var trafikfarligt låga 0.46, att jämföra med halkrisk-gränsvärdet som mätt INOM 20 m är ”Minst 0.50″. Därefter genomfördes mätningar varje vecka under ett par års tid. Dessa tidsserier visar att dubbdäckens retexturerande effekt redan under förvintern höjer asfaltens våtfriktion med ca 45 % (typiskt 30 – 65 %) vilket i de flesta fall räcker för att uppfylla trafiksäkerhetskravet på asfalten. I en enda vägtunnel som på hösten hade för låg våtfriktion skedde 36 halkolyckor inom loppet av bara två månader. Två av de kraschade var polisbilar. Läs mer i denna bloggartikel: http://blogs.sweco.se/infrastruktur-och-trafikdesign/friktion-pa-sommarvagar-i-fokus-pa-nordiskt-seminarium/
När det gäller luftburna partiklar kan man tyvärr konstatera att väghållarna inte tagit ansvar. En nytillverkad beläggning av i städer vanliga typen ABT16 kan bestå av upp till 88 % mjuk sten, utan att bryta mot kontraktsvillkoren. Detta beror bl a på att endast stenar större än 11 mm tas ut för hårdhetskontroll, vilket innebär att asfaltverk i täkter med mjuk bergart endast köper tilltransport av specialsten i fraktioner grövre än 11 mm. Typbladet för ABT16 tillåter att 88 % av stenmaterialet får vara mindre än 11 mm, vilket innebär att upptill 88 % av ballasten i ABT16 kan utgöras av dubbkänsligt stenmaterial från ortens täkt. Efter en rad påpekanden från mig om detta missförhållande har Trafikverket i juli 2014 infört krav på dubbtålighet även hos slitlagerballast i fraktioner mellan 4 och 11 mm, men dessa krav gäller inte utan vidare på kommunala gator. Varför ska trafiksäker framkomlighet bli lidande för att de kommunala väghållarna inte köper asfalt av tjänlig kvalitet?

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *