Dubb för säkerhets skull?

För att reda ut om du skall ha dubbdäck eller dubbfria däck i vinter har Folksam tittat på vilket väglag som rått vid verkliga olyckor. I DNs motorbilaga i lördags 23/11Dubb_1 kunde du läsa om tips hur du skall göra nästa gång det är dags för däckinköp. Beroende på var i landet du bor har vi gjort en enkel guide vilken däcktyp du skall välja. När du valt dubb eller dubbfritt kan du med fördel titta på motortidningarnas tester och välja något av de däck som kommer kommer bra i test. På våran hemsida kan du få lite råd när du skall välja typ av vinterdäck.

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

5 kommentarer

Björn Abelsson

Att dubbdäck ger bättre friktion på is än vad dubbfria däck gör är förstås sant. Men is utgör en ganska liten del av de väglag man kör på, även i stora delar av Norrland. Den eventuella säkerhetsvinst som dubbdäcken skulle kunna ge äts också snabbt upp av att de som kör dubbat i genomsnitt kör litet fortare än de som kör odubbat.

I många norska städer har man med avgifter minskat andelen dubbdäck kraftigt. Trots detta har man inte kunna notera någon ökning av antalet dödade eller svårt skadade i trafiken. Det är därför svårt att påvisa att dubbdäck skulle ha någon signifikant betydelse för trafiksäkerheten.

Däremot är det helt klart att dubbdäck på torr asfalt är den viktigaste orsaken till de höga halter av små partiklar (PM10) som förekommer i många städer. Dessa partiklar orsakar mångdubbelt fler dödsfall än det totala antalet dödade i trafiken och hundra gånger fler dödade än det antal liv som möjligen skulle kunna räddas av dubbdäck.

Sammantaget är det därför uppenbart att dubbdäcken kostar många fler liv än de räddar. Från folkhälsosynpunkt, inräknat trafikolyckor, är dubbfria däck bättre än dubbade.

Per Eriksson

Dubb eller dubbfritt. Hur skall man tänka för osaltade vägar, som på Gotland?
När snön väl kommer, blir den straxt packad till is.
Eftersom vägarna inte saltas blir isbeläggning blir kvar i flera veckor om det är kallt, särskilt på mindre frekventerade vägar.
Sand på detta väglag har kortvarig effekt, eftersom den inte fastnar i isen och lätt transporteras bort av trafiken när det är kallt.
Kan Folksams undersökning ge någon vägledning för osaltade vägar?

Anders Ydenius

Per,under två förutsättningar kan du välja dubbdäck, om du har en bil utan antisladd men även oavsett om du frekvent kör på sämre underhållna vägar. Man ska dock inte glömma att de bästa dubbfria däcken faktiskt har mycket bra is och snöegenskaper, så det är ett alternativ så länge som bilen har antisladdsystem.

Johan Granlund

”Som vanligt…” förbiser alla experter dubbdäckens betydelse för väggreppet för alla, oavsett vilken typ av däck fordonen har.
Allt som diskuteras är uppmätt skillnad mellan dubbat och odubbat, eftersom ingen kan mäta hur olycksrisken påverkas av dubbdäckens retexturerande effekt på vägbanan.
På däcktillverkarnas avlysta testanläggningar mäts hur stabilitet, styrbarhet och bromsegenskaper påverkas med och utan uppruggning (retexturering) av underlaget. Retexturering från dubbdäcken gör enorm skillnad för fordon med såväl odubbade däck som med dubbdäck. Men detta viktiga faktum ger alltså inte avtryck i vare sig Trafikverkets eller Folksams rent däckjämförande studier.
Även bland de som alls känner till nyttan av retexturering av isiga vägbanor finns en kunskapslucka liknande ”ett svart hål” när det gäller betydelsen av dubbdäckens retexturerande effekt på den bara asfaltytan under vintersäsongen, när det gäller halkolyckor sommartid.
Asfalten poleras slät inte bara av odubbade vinterdäck, utan också sommartid av alla bildäck.
När Vägverket 1997 mätte våtfriktion på de högtrafikerade lederna kring Stockholm konstaterades att MEDEL-värdet var trafikfarligt låga 0.46, att jämföra med halkrisk-gränsvärdet som mätt INOM 20 m är ”Minst 0.50″. Därefter genomfördes mätningar varje vecka under ett par års tid. Dessa tidsserier visar att dubbdäckens retexturerande effekt redan under förvintern höjer asfaltens våtfriktion med ca 45 % (typiskt 30 – 65 %) vilket i de flesta fall räcker för att uppfylla trafiksäkerhetskravet på asfalten. I en enda vägtunnel som på hösten hade för låg våtfriktion skedde 36 halkolyckor inom loppet av bara två månader. Två av de kraschade var polisbilar. Läs mer i denna bloggartikel: http://blogs.sweco.se/infrastruktur-och-trafikdesign/friktion-pa-sommarvagar-i-fokus-pa-nordiskt-seminarium/
När det gäller luftburna partiklar kan man tyvärr konstatera att väghållarna inte tagit ansvar. En nytillverkad beläggning av i städer vanliga typen ABT16 kan bestå av upp till 88 % mjuk sten, utan att bryta mot kontraktsvillkoren. Detta beror bl a på att endast stenar större än 11 mm tas ut för hårdhetskontroll, vilket innebär att asfaltverk i täkter med mjuk bergart endast köper tilltransport av specialsten i fraktioner grövre än 11 mm. Typbladet för ABT16 tillåter att 88 % av stenmaterialet får vara mindre än 11 mm, vilket innebär att upptill 88 % av ballasten i ABT16 kan utgöras av dubbkänsligt stenmaterial från ortens täkt. Efter en rad påpekanden från mig om detta missförhållande har Trafikverket i juli 2014 infört krav på dubbtålighet även hos slitlagerballast i fraktioner mellan 4 och 11 mm, men dessa krav gäller inte utan vidare på kommunala gator. Varför ska trafiksäker framkomlighet bli lidande för att de kommunala väghållarna inte köper asfalt av tjänlig kvalitet?

Björn Abelsson

Jag tror att det är få som förespråkar dubbdäcksförbud i Sverige. Det jag vill ha är en dubbdäcksskatt, liknande den som finns i Norge. Då kan man anpassa skatten så att man får en dubbdäcksadel som är tillräcklig för att rugga upp körbanan optimalt, men utan att orsaka de hälsovådligt höga halter av partiklar som vi har i många av våra städer, och utan att gräva diken i körbanorna, som orsakar vattenplaning och ökar kostnaderna för beläggningsunderhållet.

Det finns inga data som stödjer påståendet att dubbdäck skulle förbättra trafiksäkerheten. Det handlar om framkomlighet! Utan dubbdäck kan man några få dagar per vinter bli stående utan att på ett trafiksäkert sätt kunna köra till sitt mål. Alla andra dagar kan man anpassa hastigheten så att man får minst samma säkerhet med dubbfria vinterdäck som den som kör dubbat har. Erfarenheten visar också, att de som kör dubbat i genomsnitt kör snabbare än de spo, kör odubbat.

På våt is är dubbdäck fortfarande bättre, trots den högre hastigheten. Men på alla andra väglag lever man farligare med dubbdäck, just på grund av att man (i genomsnitt)kör litet fortare.

Stenmaterialet i asfalten påverkar dubbdäcksslitaget, det är riktigt. Det är dock mer oklart om det påverkar halterna av små partiklar (PM10). Exempelvis ger en betongbeläggning högre halter av PM10, trots att det totala slitaget är betydligt mindre. Det är nog bra att välja slitstark ballast i våra beläggningar. Men vi vet inte om det påverkar halterna av partiklar särskilt mycket.

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *