Folksam hjälper dig att välja vinterdäck

Årets Trafiksäkerhetsseminarie i Tylösand har just avslutats. Bland många intressanta nyheter från Folksam så presenterades nya rekommendationer för vinterdäck i storstäder. Folksam har gjort en analys av trafiksäkerhetseffekter och hälsokonsekvenser från partikelutsläpp som dubbdäcken ger upphov till. I storstäderna rekommenderar Folksam att genomgående köra på Nordiska dubbfria vinterdäck. Resultat från Folksams Matteo Rizzis studie av upphinnandeolyckor på is/snö visade minst en 25% effekt av dubbdäck. Det sätter också krav på storstadskommunerna att säkra vägunderhållet om alla skulle köra på dubbfritt. Vill du ha tips på val av vinterdäck inför vintern? Klicka här

Spridningsknappar

  • Digg
  • Facebook
  • StumbleUpon
  • Technorati
  • LinkedIn
  • Google
  • del.icio.us
  • MySpace


Kommentarer

3 kommentarer

Björn Abelsson

Som vanligt fokuserar Folksam främst på olyckor. Och visst är olyckor en viktig aspekt av trafikens hälsopåverkan. Sammantaget svarar dock trafikens luftföroreningar, och främst då de partiklar som rivs upp av dubbdäcken, för betydligt fler dödfall än det totala analet dödade i trafikolyckor. Och om vi tittar enbart på de dödsolyckor i trafiken där däckvalet kan ha betydelse,så är de en liten bråkdel av antalet om omkommer av partiklarna från dubbdäckeb.

I er analys bortser ni dessutom från att förare med dubbdäck i genomsnitt kör fortare än de förare som kör dubbfritt. Det handlar därför inte om trafikolyckor kontra frisk luft. Det handlar om frisk luft eller kortare restider.

Min rekommendation är därför, att om man kör mer än en obetydlig del av sina vintermil i tätort, då ska man köra dubbfritt. Kör man till övervägande del utanför tätort, då kan dubbdäck vara befogade.

Anders Ydenius

Hej Björn
Det känns som vi ändå har samma grundsyn på dubbdäcksproblematiken.
Jag vill nog påstå att vi låter partikelutsläppens hälsokonsekvenser få stort utrymme i vår bedömning av däckval.Vi rekommenderar ju dubbfria däck i storstäderna och på bilar med antisladd, ända upp till Dalarna. Antisladdbilarna står för 65-70% av trafikarbetet så det är de återstående bilarna utan antisladd (utgör 30-35% av trafikarbetet) som rekommenderas använda dubbdäck.

Anders Ydenius
Folksam

Johan Granlund

”Som vanligt…” förbiser alla experter dubbdäckens betydelse för väggreppet för alla, oavsett vilken typ av däck fordonen har.
Allt som diskuteras är uppmätt skillnad mellan dubbat och odubbat, eftersom ingen kan mäta hur olycksrisken påverkas av dubbdäckens retexturerande effekt på vägbanan.
På däcktillverkarnas avlysta testanläggningar mäts hur stabilitet, styrbarhet och bromsegenskaper påverkas med och utan uppruggning (retexturering) av underlaget. Retexturering från dubbdäcken gör enorm skillnad för fordon med såväl odubbade däck som med dubbdäck. Men detta viktiga faktum ger alltså inte avtryck i vare sig Trafikverkets eller Folksams rent däckjämförande studier.
Även bland de som alls känner till nyttan av retexturering av isiga vägbanor finns en kunskapslucka liknande ”ett svart hål” när det gäller betydelsen av dubbdäckens retexturerande effekt på den bara asfaltytan under vintersäsongen, när det gäller halkolyckor sommartid.
Asfalten poleras slät inte bara av odubbade vinterdäck, utan också sommartid av alla bildäck.
När Vägverket 1997 mätte våtfriktion på de högtrafikerade lederna kring Stockholm konstaterades att MEDEL-värdet var trafikfarligt låga 0.46, att jämföra med halkrisk-gränsvärdet som mätt INOM 20 m är ”Minst 0.50”. Därefter genomfördes mätningar varje vecka under ett par års tid. Dessa tidsserier visar att dubbdäckens retexturerande effekt redan under förvintern höjer asfaltens våtfriktion med ca 45 % (typiskt 30 – 65 %) vilket i de flesta fall räcker för att uppfylla trafiksäkerhetskravet på asfalten. I en enda vägtunnel som på hösten hade för låg våtfriktion skedde 36 halkolyckor inom loppet av bara två månader. Två av de kraschade var polisbilar. Läs mer i denna bloggartikel: http://blogs.sweco.se/infrastruktur-och-trafikdesign/friktion-pa-sommarvagar-i-fokus-pa-nordiskt-seminarium/
När det gäller luftburna partiklar kan man tyvärr konstatera att väghållarna inte tagit ansvar. En nytillverkad beläggning av i städer vanliga typen ABT16 kan bestå av upp till 88 % mjuk sten, utan att bryta mot kontraktsvillkoren. Detta beror bl a på att endast stenar större än 11 mm tas ut för hårdhetskontroll, vilket innebär att asfaltverk i täkter med mjuk bergart endast köper tilltransport av specialsten i fraktioner grövre än 11 mm. Typbladet för ABT16 tillåter att 88 % av stenmaterialet får vara mindre än 11 mm, vilket innebär att upptill 88 % av ballasten i ABT16 kan utgöras av dubbkänsligt stenmaterial från ortens täkt. Varför ska trafiksäker framkomlighet bli lidande för att väghållarna inte köper asfalt av tjänlig kvalitet?

Lägg till kommentar

Du kan skriva en kommentar eller skicka en trackback från din egen blogg. Alla kommentarer måste följa våra regler.

Obligatoriska fält *